Anders Hallgren

  • Psykolog och hundpsykolog

Tag Archives: Anders Hallgren

Det här med antidragselar …

Ett av de vanligaste problemen med unga hundar är att de drar i kopplet. Det är ofta en orsak till frustration hos hundägarna och när de inte kommer tillrätta med problemet, är det lätt att lyssna på olika råd. Det råder heller ingen brist på fantasi hos tillverkare av hundprodukter när det gäller hjälpmedel, som till exempel antidragselar.

Råden kan vara alltifrån vänliga till ovänliga, som till exempel att man ska stanna varje gång hunden drar och vänta tills den slutar, eller rycka till i halsbandet. Mängden av redskap visar att det här är ett problem som de flesta upplever som belastande. Det finns allt ifrån en tjutapparat som man fäster mellan halsband och koppel, till nosgrimma eller selar som gör ont och selar som vrider hundens kropp när den drar.

Så länge råden är snälla och de olika konstruktionerna på selar och andra saker som ska få hunden att inte dra I kopplet inte skrämmer, hämmar eller skadar, så är de etiskt försvarbart att använda. Medan däremot allt som bygger på att förorsaka en hund obehag, vare sig det är genom skrämsel, smärta eller genom att hindra normala, fria rörelser, är oetiskt.

Fungerar antidragselar?

Selen FreshK9 framställs i marknadsföring som en sele som ska göra att hunden drar mindre i kopplet. Till denna sele hör också en broschyr med råd om att stanna varje gång hunden drar. Man anar inte då att det inte är själva selen som åstadkommer att hunden slutar dra – utan råden I broschyren. Varför ska man då köpa selen, kan man tänka. Dessutom är de här träningsråden inte speciellt effektiva och de tar tid att genomföra. Rent generellt tycker jag att man ska vara kritisk mot hjälpmedel.

Därför var vi några som beslöt att testa Fresh K9-selen under några veckor. (Tre hundägare och med totalt fem hundar.) Slutresultatet är att vi inte var imponerade. Remmen som ligger framtill över bröstet hämmar frambenens rörelser och skapar därigenom ett mindre obehag. Det bidrog inte på något sätt till att hundarna drog mindre I kopplet. I ett par fall tyckte de som provade selen att hunden drog mer istället.

Varför drar hunden i kopplet?

För att kunna handskas rätt och rättvist med sin hund måste man ju först och främst känna till anledningen till att hunden drar och belastar kopplet. Det är inte för att den skulle uppleva ett rus av att blodgenomströmningen bromsas på grund av tryck mot sele eller halsband, inte heller för att komma bort från obehagsupplevelse när halsbandet stryper eller andra förklaringar som har framställts under årens lopp.

En hund drar i kopplet för att den har extra mycket energi för stunden! Beviset för detta ser du på en vanlig promenad. Det är framförallt i början av promenaden som hunden drar, sedan allt mindre och vanligtvis inte alls när man närmar sig hemmet efter en lång promenad. Dragande i koppel är alltså ett energiproblem.

På morgonen, efter en hel natts vila, är hunden riktigt laddad. När den då kommer ut kan den inte hålla igen all energi som finns uppdämd i kroppen, den har massor av spring i benen som pockar på frigörelse.

Även senare på dagen har hunden laddat upp energi eftersom de allra flesta hundar är passiva och vilar när de är inne. Springer de runt och hoppar i möblerna, biter sönder saker och skäller, blir de toftast illsagda att gå och lägga sig – tyvärr. Att leva ut energi hör till att vara ung. Så är det hos alla djurarter och hjälper till att bygga upp muskler, lära sig saker, träna sig socialt, träna kommunikation och mycket mer.

Träningsråd som är symtomdämpande

Alla råd om hur man ska träna och alla hjälpmedel, som selar och annat, dämpar bara symtomen, själva dragandet tillfälligt. Tveklöst finns bakom dessa försök till lösningar säkert en ärlig vilja att hjälpa hundar och hundägare till att få en trevligare samvaro. Problemet är att man måste känna till den riktiga orsaken bakom dragandet för att kunna ge de rätta råden, annars blir de bara olika sätt att dämpa symtomen. Det är som att ge en person en huvudvärkstablett istället för att lindra den stress som orsakar värken.

Det handlar inte om kontroll

Många gör koppeldragandet till en fråga om att man måste ha kontroll över hunden. Man anser att en hund är olydig och ouppfostrad när den drar i kopplet. Alltså har husse och matte bristande kontroll över sin hund. Man anar ironiska kommentar som “vem är ute och går med vem, egentligen?”. Det här sättet att tänka gör det lätt för dem som förespråkar tuffare tag mot hundar att få igenom sina argument. När en hund blir bestraffad och kontrollerad blir den passiv. Sorgligt nog anses den passiva hunden vara väluppfostrad. Den pigga, envisa, busiga hunden anses ouppfostrad…

Det handlar inte om uppfostran. Det handlar inte om kontroll. Det handlar inte om att hindra hunden från att ta egna initiativ, det inser du så snart du förstår att orsaken till det ivriga dragandet i kopplet är ett tecken på hundens naturliga starka energi.

Kanalisera hundens energi

Eftersom orsaken är ett energiöverskott ger sig lösningen av sig själv. Låt hunden bli av med lite energi innan promenaden så behöver den inte leva ut så mycket under promenadturen. Eftersom jag har givit det här rådet I många år, och även själv levt efter det, så har jag också kunnat se hur bra det hjälper. Cirka tjugo minuter innan första promenaden gömmer jag till exempel ett trettiotal pyttesmå godisbitar runt om i rummen. Det tar mig tre minuter. Sedan får min hund leta upp dem och det tar den femton, tjugo minuter. Samtidigt har massor av energi gått åt! Redan första gången man gör det här före promenaden, kan man se man skillnaden ­– hunden går lugnare ute.

Men man måste alltid acceptera att hunden spänner kopplet lite för att den vill fram till en intressant lukt, en person eller en annan hund. Den visar ju vad den vill och det måste den givetvis få göra om det inte är olämpligt på grund av situationen. Även under promenaden är det viktigt att aktivera hunden mentalt så att det blir en kul stund med husse och matte. Då blir den mindre intresserad av allt annat runt omkring.

Antidragsele får inte bli botemedlet

Använd gärna en snäll antidragsele om det får dig att känna dig tryggare, men den får inte bli botemedlet. Det är hur du handskas med hundens energi som är det viktiga! Den ska inte bara ligga passiv inne hela tiden utan ska få små uppgifter för att lägga lite energi på.

I boken ”Min bästa aktiveringsbok – Mental aktivering för hundar”, finns massor av tips på roliga aktiveringar, både inomhus och utomhus.

Anders Hallgren

 

Låt hunden hjälpa dig söka kantareller!

Passa på att lära hunden hjälpa dig att hitta de läckra gula svamparna när de dyker upp i markerna. Samtidigt får både du och hunden en härlig mental och fysisk aktivering som bonus.  Med hjälp av hundens känsliga nos kommer du hem med tio gånger så många kantareller i korgen – plus en nöjd och glad hund! Boken ”Kantarellsök med hund” förklarar med enkla träningsövningar hur det går till. Det är bara att sätta igång.

Att aktivera hunden förebygger problem

Mental aktivering hör ju till det bästa som vi kan ge våra hundar. De är fulla av energi, men eftersom deras natur säger att de ska synkronisera sitt beteende med flockens, alltså vårt, resulterar det ofta i att en hund vilar lugnt och stilla i hemmet samtidigt som vi gör det. Hunden har lärt sig att inomhus händer det inte så mycket, så den vilar och väntar på att få gå ut på promenad. Därför är det så viktigt att även aktivera hunden inomhus ett par gånger om dagen, gärna också några minuter innan du går ut för att bli av med lite överskottsenergi. Många av de problem som man upplever med en hund beror på att den har överskottsenergi. Det kan göra att hunden drar i kopplet, kastar sig mot mötande hundar, hoppar upp på folk, skäller och gnäller.

En hund som däremot fått vara fysiskt och mentalt aktiv blir harmonisk och har inte behov av att leva ut så mycket energi.  Då blir den lätt att gå på promenad med och vid möte med andra hundar och människor.  Brukar du dessutom ge hunden små uppgifter under promenadturen, blir den uppmärksam, lyssnar på dig och uppträder på ett föredömligt sätt.

Det behövs så lite och ger så mycket tillbaka. Tips på många roliga året-runt-aktiveringar inomhus och utomhus finns i den populära boken ”Min bästa aktiveringsbok – Mental träning för hundar”.

Missförstå inte det mjuka budskapet!

Kommentar till debattartikeln i GP 13 juni 2021: ”Det pågår ett åsiktskrig i hundvärlden” – som avser att försvara de hårda metoder som tidigare avslöjats i GP om Hundakademin i Göteborg. Se länk:

https://www.gp.se/debatt/det-p%C3%A5g%C3%A5r-ett-%C3%A5siktskrig-i-hundv%C3%A4rlden-1.49243434

 Missförstå inte det mjuka budskapet!

Om en hund skulle göra ett utfall mot en annan hund eller människa, är det självklart att man inte står passiv utan försöker stoppa den. Det sker ju reflexmässigt. Men medan de som förespråkar hårda tag lägger fokus på vad man ska göra när en hund gör något den inte får, är det tvärt emot vad modern forskning och hundpsykologin vill framhålla – nämligen att man först måste finna orsakerna bakom beteendet och sedan arbeta med dessa.

När en hund är aggressiv och biter främmande människor och andra hundar, har den oftast inte bara dåliga erfarenheter av människor och hundar, utan även smärtor och underliggande stress som gör den aggressiv. En hundpsykolog analyserar därför orsakerna bakom ett problembeteende och kan sedan rätta till dem. Ofta behöver man inte ens träna hunden när smärta och stressorsaker försvinner. Idag är prognosen god för att aggressiva hundar ska bli hjälpta.

Skapas problembeteenden för att vi inte tar i, sätter upp gränser och straffar hunden när den gör saker den inte får? Nej, det är andra orsaker som ligger bakom. Hundens problembeteende kan förvärras av straffande och gränssättande, som forskaren E.G. Blackwell med flera har kunnat konstatera. En hund lär sig inget nytt av ett straff, det åstadkommer bara ett tillfälligt avbrott i beteendet. Dessutom påverkar straffandet förtroendet för husse och matte på ett negativt sätt.

Smärta hos hundar. De vanligaste smärtorsakerna finns i muskler, leder och rygg. 60% av en normalpopulation hundar har låsningar och förskjutningar i ryggen.  Efter behandling av fysioterapeut försvinner i allmänhet problembeteendet. Andra vanliga smärtorsaker  dålig tandhälsa, problem med öron, halsmandlar, analsäckar eller magen, men tyvärr är även rassjukdomar ofta med i bilden.

Stress hos hundar. Det finns fyra olika typer av stress: understimulering, överstimulering, post-traumatisk stress och social stress.

Understimulering är vanligt. Cirka hälften av våra hundar får för lite aktivering, både ute och inne, de vilar för mycket och samlar på sig överskottsenergi som de sedan lever ut när en situation uppstår. Problembeteendet förstärks alltså av överskottsenergin.

Överstimulering är mindre vanligt, men en hund kan bli överstimulerad av för mycket hetsiga lekar, som när man kastar pinnar och bollar dagligen till sin hund. Då får den ett överskott av stresshormoner, vilket påverkar beteendet negativt.

Social stress är det som drabbar människor som ”går in i väggen” och det kan även drabba hundar. Social stress uppstår när en hund lever under omständigheter som strider mot dess natur, som att den lämnas ensam för många timmar varje dag, eller när den behandlas auktoritärt, alltså straffas och behandlas alltför bestämt. Sådan behandling minskar inte risken för problembeteenden – utan tvärtom kan det öka risken.

Post-traumatisk stress uppstår efter en eller flera chocker. Det ligger ofta bakom problembeteenden av olika slag. Även här är prognosen god idag och man kan hjälpa hunden med så enkla medel som en ny diet och vitamintillskott.

Den mjuka linjen tror inte heller att en köttbulle löser alla problem.

Skillnaden mellan de som propagerar för att man ska ”sätta gränser” och inte vara rädd för att ”ta tag i hunden” eller  ”sätta den på plats” och de som säger att vi ska undvika all auktoritär behandling är kunskap. Har man kunskap om etologi, psykologi och problembeteende försvinner den hårda linjens argument.

Det är viktigt att förstå att det inte är i den akuta situationen som man kan påverka hundens beteende på ett varaktigt sätt, alltså inte med straff. Där och då kan man bara stoppa hunden från att till exempel bita en annan hund, vilket man ju måste göra. Medan man när man tagit reda på de bakomliggande orsakerna till problemet med aggressionen, kan behandla och träna hunden till ett normalt beteende.

Är hunden aggressiv ska man inte söka hjälp hos de som förordar straffande och hårda tag, det förändrar hunden bara tillfälligt och man har inte påverkat vad hunden vill, vad den är motiverad för. Den kommer att återta sitt beteende när rädslan för straffen klingar av – och det går fort. Varaktig hjälp får hunden först när man åtgärdat orsakerna bakom problembeteendet. I modern beteendeterapi för djur använder man inte längre symtomdämpande åtgärder som straff, disciplin och auktoritär behandling.

   Anders Hallgren, hundpsykolog, författare, Fil. Lic. psykolog

Social stress hos hundar är vanligare än man tror

Social stress är en högfrekvent, lågintensiv och långvarig stress som nöter ner individen sakta och säkert mot emotionell utmattning. Det är detta som får oss människor att ”gå in i väggen”. Hundar påverkas på liknande sätt. Det är de dagliga irritationsmomenten eller hotfulla situationerna som gör att en hund ständigt måste ha förhöjd beredskap för försvar, underkastelse eller undvikande av fara.

Social stress kan smyga sig på, till exempel i en familj som har mer än en hund och där några inte trivs med varandra. Då uppstår ofta konkurrenssituationer. Det kan också vara att husse eller matte är alltför sträng eller har humörsvängningar, eller någon som straffar hunden ofta och att hunden alltid försöker undvika att göra fel. Med det följer att hunden alltid är beredd att underkasta sig och försöker vara till lags.

Vänlighet är viktigt!

Genom sitt starka släktskap med vargen har hunden i sitt genetiska program ärvt flera beteenden och signaler som är avsedda att skapa sammanhållning i gruppen.  Det kan vara sådana saker som att man kommunicerar vänlighet med kroppsspråk. Se på hunden vid närkontakt eller när du pratar med den. Öronens språk är väl det man ser tydligast. När du är ute på promenad kan du passa på att kolla. Det räcker med att du säger hundens namn så stryker den öronen bakåt. Tar du kroppskontakt ser du mängder med fredssignaler som nosen uppåt, huvudet lite åt sidan, öronen bakåt och blicken bortriktad. Och det är bara huvudet, resten av kroppen signalerar likadant, framför allt svansen.

Att leka är också gruppsammanhållande, men lugna lekar är bäst, som till exempel mental aktivering. Hetsiga lekar innebär för starka stressreaktioner.  Det är viktigt att slappna av tillsammans en stund då och då, kanske ligga med hunden bredvid med kroppskontakt och ”bonda”. Den här vänliga fysiska kontakten och samvaron frisätter oxytocin, signalsubstansen som ger känslor av behaglighet vilken är stressdämpande. Att smeksamt stryka hunden över ryggen innebär samma sak. Det gäller också massage som är en riktig lyxig form av bonding.

Det här med närhet och kärlek är djupt liggande behov som hunden alltså ärvt från vargen, där sammanhållningen i gruppen är livsnödvändigt. Den grupp som har bra sammanhållning och få inre konflikter kan samarbeta bäst. De har de bästa jägarna och det ökar chanserna till överlevnad i en hård natur.

Social stress

Ju mindre av sammanhållande och vänliga beteenden som finns i hundens tillvaro och för mycket konfliktbetonade och dominanta inslag, desto större risk löper hunden att drabbas av social stress. Risken ökar för överdriven underkastelse och känslighet i den sociala kommunikationen som exempelvis hundägarens tonläge i rösten. Risken ökar även för problembeteenden, framför allt rädsla för starka ljud och att hunden har dåliga relationer med andra hundar.

Det är inte svart eller vitt, utan mer som en skala från lite till mycket social stress som hundar utsätts för. Någonstans på den skalan befinner sig de flesta hundar. Av den anledningen är det viktigt att som hundägare lära sig mer om ämnet. Det har inte uppmärksammats tidigare och det finns därför ingen litteratur som beskriver social stress hos hundar. Jag upplevde behovet som stort och skrev därför boken ”Nyckeln till Lycka – Att motverka social stress hos hundar”. Den kom ut på AH Books för ett par år sedan och jag har fått många kommentarer om hur det har hjälpt hundägare.

Anders Hallgren

Boken finns att köpa hos alla nätbokhandlare. (Signerade böcker av Anders Hallgren går att beställa på www.andershallgren.se.)

 

 

Finns “röda zonen-hundar”?

Nyligen kom den här kommentaren in på min facebooksida i samband med ett blogginlägg om min bok ”Lyckas med klickerträning”: Undrar hur Anders skulle hantera en röda zoonen-hund …med köttbullar och  klickerträning?  Frågan inspirerade mig till ett längre svar. Tack, Linnea Malmgren för att du tog upp detta.

”The red zone” är inte ett vetenskapligt begrepp. Det var den amerikanske programledaren Cesar Millan som började använda uttrycket för hundar som var hårt stressade och mycket aggressiva, eller till och med farliga. Inom hundvärlden finns det termer som blir populära i perioder. En annan term som används är att en hund är ”reaktiv”, vilket skulle beskriva att en hund har lätt att reagera, framför allt aggressivt.

Hur beskrivande de här termerna än kan verka, är viktigt att tänka på att de enbart beskriver ett beteende i grova drag. Att en hund är ”reaktiv” säger inte någonting om varför den reagerar som den gör. Samma sak gäller när en hund får etiketten en ”red zone dog” – det ger ingen information om varför hunden reagerar som den gör. Det är bara en beskrivning av det man ser att hunden gör.

Att kategorisera hundar på en skala efter sådana här termer är inte bara fel, utan också orättvist mot hunden. ”Red zone” skulle syfta på hur hundarna beter sig, till exempel ”mycket aggressivt” eller “är helt opåverkbar”. Det väsentliga felet är att dessa termer bara beskriver symtom, men de ger ingen ledtråd till varför hundarna beter sig som de gör.

Som hundpsykolog arbetar man först och främst med att ta fram orsakerna till en hunds beteende – och det kan finnas väldigt många orsaker – som flera stressfaktorer, flera typer av smärta och olika hormonella problem. När man har utrett orsakerna och behandlat dessa, brukar man sällan behöva tillgripa några hårda träningsmetoder. Jag kan som exempel nämna att hundar som varit mycket aggressiva har blivit helt botade bara av behandling med fysioterapi och mental aktivering. De var aggressiva bara för att de haft ont i rygg och muskler eller varit mycket understimulerade.

Det är alltså viktigt att skilja på symtom och orsak. Att en hund är ångestfylld, fobisk, manisk, stressad, aggressiv, reaktiv …och så vidare, är symtom, alltså beskrivningar på hundars beteenden. Men det mest intressanta är ju varför hunden beter sig så. Det viktigaste för hundpsykolog är alltså att kartlägga orsakerna.

I beteendevetenskap, till skillnad från naturvetenskap, använder man sällan termer som låter som diagnoser, som till exempel ”mentalt dålig”, ”reaktiv” eller ”röda zoonen-hund”. Man beskriver bara beteendet så detaljerat och enkelt som möjligt, till exempel att ”hunden morrar när andra kommer för nära matskålen” i stället för ”hunden har resursförsvar”, eller ”hunden ylar och skäller och biter sönder saker när den är ensam”, i stället för ”hunden har separationsångest”.

Jag hade ett fall där familjens hund, en schäferhane, var aggressiv mot familjens tvååriga lilla pojke. Veterinären hade sagt att de måste avliva hunden för att den var ”mentalt dålig” (idag hade den troligen benämnts som ”reaktiv” eller till och med som en ”red zone dog”). De  älskade dock sin hund och ville tänka över beslutet.

Familjen kontaktade mig och jag bad dem berätta om hur hunden reagerade och i vilka situationer han var arg. De sa då att han bara morrade och markerade med bett i luften, men att han aldrig hade bitit barnet. Situationer när hunden visade ”aggressivitet” var när barnet höll fast i svansen, drog den i örat eller luggade den i pälsen, eller klev på hunden när den sov. Familjen tyckte att det var helt normalt att ett barn skulle kunna göra vad som helst med en hund. Hundens aggressivitet var bara en naturlig och instinktiv försvarsreaktion på barnets beteende. Efter att familjen hade tränat med barnet och satt upp gränser, blev relationen mellan hunden och barnet bra.

    Anders Hallgren

Copyright © Anders Hallgren 2022