Missförstå inte det mjuka budskapet!

Kommentar till debattartikeln i GP 13 juni 2021: ”Det pågår ett åsiktskrig i hundvärlden” – som avser att försvara de hårda metoder som tidigare avslöjats i GP om Hundakademin i Göteborg. Se länk:

https://www.gp.se/debatt/det-p%C3%A5g%C3%A5r-ett-%C3%A5siktskrig-i-hundv%C3%A4rlden-1.49243434

 Missförstå inte det mjuka budskapet!

Om en hund skulle göra ett utfall mot en annan hund eller människa, är det självklart att man inte står passiv utan försöker stoppa den. Det sker ju reflexmässigt. Men medan de som förespråkar hårda tag lägger fokus på vad man ska göra när en hund gör något den inte får, är det tvärt emot vad modern forskning och hundpsykologin vill framhålla – nämligen att man först måste finna orsakerna bakom beteendet och sedan arbeta med dessa.

När en hund är aggressiv och biter främmande människor och andra hundar, har den oftast inte bara dåliga erfarenheter av människor och hundar, utan även smärtor och underliggande stress som gör den aggressiv. En hundpsykolog analyserar därför orsakerna bakom ett problembeteende och kan sedan rätta till dem. Ofta behöver man inte ens träna hunden när smärta och stressorsaker försvinner. Idag är prognosen god för att aggressiva hundar ska bli hjälpta.

Skapas problembeteenden för att vi inte tar i, sätter upp gränser och straffar hunden när den gör saker den inte får? Nej, det är andra orsaker som ligger bakom. Hundens problembeteende kan förvärras av straffande och gränssättande, som forskaren E.G. Blackwell med flera har kunnat konstatera. En hund lär sig inget nytt av ett straff, det åstadkommer bara ett tillfälligt avbrott i beteendet. Dessutom påverkar straffandet förtroendet för husse och matte på ett negativt sätt.

Smärta hos hundar. De vanligaste smärtorsakerna finns i muskler, leder och rygg. 60% av en normalpopulation hundar har låsningar och förskjutningar i ryggen.  Efter behandling av fysioterapeut försvinner i allmänhet problembeteendet. Andra vanliga smärtorsaker  dålig tandhälsa, problem med öron, halsmandlar, analsäckar eller magen, men tyvärr är även rassjukdomar ofta med i bilden.

Stress hos hundar. Det finns fyra olika typer av stress: understimulering, överstimulering, post-traumatisk stress och social stress.

Understimulering är vanligt. Cirka hälften av våra hundar får för lite aktivering, både ute och inne, de vilar för mycket och samlar på sig överskottsenergi som de sedan lever ut när en situation uppstår. Problembeteendet förstärks alltså av överskottsenergin.

Överstimulering är mindre vanligt, men en hund kan bli överstimulerad av för mycket hetsiga lekar, som när man kastar pinnar och bollar dagligen till sin hund. Då får den ett överskott av stresshormoner, vilket påverkar beteendet negativt.

Social stress är det som drabbar människor som ”går in i väggen” och det kan även drabba hundar. Social stress uppstår när en hund lever under omständigheter som strider mot dess natur, som att den lämnas ensam för många timmar varje dag, eller när den behandlas auktoritärt, alltså straffas och behandlas alltför bestämt. Sådan behandling minskar inte risken för problembeteenden – utan tvärtom kan det öka risken.

Post-traumatisk stress uppstår efter en eller flera chocker. Det ligger ofta bakom problembeteenden av olika slag. Även här är prognosen god idag och man kan hjälpa hunden med så enkla medel som en ny diet och vitamintillskott.

Den mjuka linjen tror inte heller att en köttbulle löser alla problem.

Skillnaden mellan de som propagerar för att man ska ”sätta gränser” och inte vara rädd för att ”ta tag i hunden” eller  ”sätta den på plats” och de som säger att vi ska undvika all auktoritär behandling är kunskap. Har man kunskap om etologi, psykologi och problembeteende försvinner den hårda linjens argument.

Det är viktigt att förstå att det inte är i den akuta situationen som man kan påverka hundens beteende på ett varaktigt sätt, alltså inte med straff. Där och då kan man bara stoppa hunden från att till exempel bita en annan hund, vilket man ju måste göra. Medan man när man tagit reda på de bakomliggande orsakerna till problemet med aggressionen, kan behandla och träna hunden till ett normalt beteende.

Är hunden aggressiv ska man inte söka hjälp hos de som förordar straffande och hårda tag, det förändrar hunden bara tillfälligt och man har inte påverkat vad hunden vill, vad den är motiverad för. Den kommer att återta sitt beteende när rädslan för straffen klingar av – och det går fort. Varaktig hjälp får hunden först när man åtgärdat orsakerna bakom problembeteendet. I modern beteendeterapi för djur använder man inte längre symtomdämpande åtgärder som straff, disciplin och auktoritär behandling.

   Anders Hallgren, hundpsykolog, författare, Fil. Lic. psykolog