Anders Hallgren

  • Psykolog och hundpsykolog

Blogg

Låt hunden hjälpa dig söka kantareller!

Passa på att lära hunden hjälpa dig att hitta de läckra gula svamparna när de dyker upp i markerna. Samtidigt får både du och hunden en härlig mental och fysisk aktivering som bonus.  Med hjälp av hundens känsliga nos kommer du hem med tio gånger så många kantareller i korgen – plus en nöjd och glad hund! Boken ”Kantarellsök med hund” förklarar med enkla träningsövningar hur det går till. Det är bara att sätta igång.

Att aktivera hunden förebygger problem

Mental aktivering hör ju till det bästa som vi kan ge våra hundar. De är fulla av energi, men eftersom deras natur säger att de ska synkronisera sitt beteende med flockens, alltså vårt, resulterar det ofta i att en hund vilar lugnt och stilla i hemmet samtidigt som vi gör det. Hunden har lärt sig att inomhus händer det inte så mycket, så den vilar och väntar på att få gå ut på promenad. Därför är det så viktigt att även aktivera hunden inomhus ett par gånger om dagen, gärna också några minuter innan du går ut för att bli av med lite överskottsenergi. Många av de problem som man upplever med en hund beror på att den har överskottsenergi. Det kan göra att hunden drar i kopplet, kastar sig mot mötande hundar, hoppar upp på folk, skäller och gnäller.

En hund som däremot fått vara fysiskt och mentalt aktiv blir harmonisk och har inte behov av att leva ut så mycket energi.  Då blir den lätt att gå på promenad med och vid möte med andra hundar och människor.  Brukar du dessutom ge hunden små uppgifter under promenadturen, blir den uppmärksam, lyssnar på dig och uppträder på ett föredömligt sätt.

Det behövs så lite och ger så mycket tillbaka. Tips på många roliga året-runt-aktiveringar inomhus och utomhus finns i den populära boken ”Min bästa aktiveringsbok – Mental träning för hundar”.

Missförstå inte det mjuka budskapet!

Kommentar till debattartikeln i GP 13 juni 2021: ”Det pågår ett åsiktskrig i hundvärlden” – som avser att försvara de hårda metoder som tidigare avslöjats i GP om Hundakademin i Göteborg. Se länk:

https://www.gp.se/debatt/det-p%C3%A5g%C3%A5r-ett-%C3%A5siktskrig-i-hundv%C3%A4rlden-1.49243434

 Missförstå inte det mjuka budskapet!

Om en hund skulle göra ett utfall mot en annan hund eller människa, är det självklart att man inte står passiv utan försöker stoppa den. Det sker ju reflexmässigt. Men medan de som förespråkar hårda tag lägger fokus på vad man ska göra när en hund gör något den inte får, är det tvärt emot vad modern forskning och hundpsykologin vill framhålla – nämligen att man först måste finna orsakerna bakom beteendet och sedan arbeta med dessa.

När en hund är aggressiv och biter främmande människor och andra hundar, har den oftast inte bara dåliga erfarenheter av människor och hundar, utan även smärtor och underliggande stress som gör den aggressiv. En hundpsykolog analyserar därför orsakerna bakom ett problembeteende och kan sedan rätta till dem. Ofta behöver man inte ens träna hunden när smärta och stressorsaker försvinner. Idag är prognosen god för att aggressiva hundar ska bli hjälpta.

Skapas problembeteenden för att vi inte tar i, sätter upp gränser och straffar hunden när den gör saker den inte får? Nej, det är andra orsaker som ligger bakom. Hundens problembeteende kan förvärras av straffande och gränssättande, som forskaren E.G. Blackwell med flera har kunnat konstatera. En hund lär sig inget nytt av ett straff, det åstadkommer bara ett tillfälligt avbrott i beteendet. Dessutom påverkar straffandet förtroendet för husse och matte på ett negativt sätt.

Smärta hos hundar. De vanligaste smärtorsakerna finns i muskler, leder och rygg. 60% av en normalpopulation hundar har låsningar och förskjutningar i ryggen.  Efter behandling av fysioterapeut försvinner i allmänhet problembeteendet. Andra vanliga smärtorsaker  dålig tandhälsa, problem med öron, halsmandlar, analsäckar eller magen, men tyvärr är även rassjukdomar ofta med i bilden.

Stress hos hundar. Det finns fyra olika typer av stress: understimulering, överstimulering, post-traumatisk stress och social stress.

Understimulering är vanligt. Cirka hälften av våra hundar får för lite aktivering, både ute och inne, de vilar för mycket och samlar på sig överskottsenergi som de sedan lever ut när en situation uppstår. Problembeteendet förstärks alltså av överskottsenergin.

Överstimulering är mindre vanligt, men en hund kan bli överstimulerad av för mycket hetsiga lekar, som när man kastar pinnar och bollar dagligen till sin hund. Då får den ett överskott av stresshormoner, vilket påverkar beteendet negativt.

Social stress är det som drabbar människor som ”går in i väggen” och det kan även drabba hundar. Social stress uppstår när en hund lever under omständigheter som strider mot dess natur, som att den lämnas ensam för många timmar varje dag, eller när den behandlas auktoritärt, alltså straffas och behandlas alltför bestämt. Sådan behandling minskar inte risken för problembeteenden – utan tvärtom kan det öka risken.

Post-traumatisk stress uppstår efter en eller flera chocker. Det ligger ofta bakom problembeteenden av olika slag. Även här är prognosen god idag och man kan hjälpa hunden med så enkla medel som en ny diet och vitamintillskott.

Den mjuka linjen tror inte heller att en köttbulle löser alla problem.

Skillnaden mellan de som propagerar för att man ska ”sätta gränser” och inte vara rädd för att ”ta tag i hunden” eller  ”sätta den på plats” och de som säger att vi ska undvika all auktoritär behandling är kunskap. Har man kunskap om etologi, psykologi och problembeteende försvinner den hårda linjens argument.

Det är viktigt att förstå att det inte är i den akuta situationen som man kan påverka hundens beteende på ett varaktigt sätt, alltså inte med straff. Där och då kan man bara stoppa hunden från att till exempel bita en annan hund, vilket man ju måste göra. Medan man när man tagit reda på de bakomliggande orsakerna till problemet med aggressionen, kan behandla och träna hunden till ett normalt beteende.

Är hunden aggressiv ska man inte söka hjälp hos de som förordar straffande och hårda tag, det förändrar hunden bara tillfälligt och man har inte påverkat vad hunden vill, vad den är motiverad för. Den kommer att återta sitt beteende när rädslan för straffen klingar av – och det går fort. Varaktig hjälp får hunden först när man åtgärdat orsakerna bakom problembeteendet. I modern beteendeterapi för djur använder man inte längre symtomdämpande åtgärder som straff, disciplin och auktoritär behandling.

   Anders Hallgren, hundpsykolog, författare, Fil. Lic. psykolog

Hundar skadas av utlagda smakbitar med glas eller gift!

Då och då syns tidningsrubriker om att någon lagt ut köttbitar eller bröd med gift eller glasbitar i hundrastgårdar och parker. Avsikten har varit att skada eller döda hundar. Bara en sjuk person kan ligga bakom detta. Vi måste alla hjälpas åt att övervaka de platser där sådant här kan ske. De senast rapporterade områdena finns i Malmö. Kanske kan man få igenom tillstånd för kameraövervakning, åtminstone en tillfällig sådan. Ser du något som kan vara en bit kött, en bulle eller liknande, ta upp det med en plastpåse och lämna in till polisen så att de kan säkra eventuella spår som till exempel fingeravtryck.

Hunger är en bidragande orsak

En stor bidragande orsak till att hundar äter sådant som de hittar på marken och som går att äta är att de är hungriga. Vi är så rädda att vår hund ska bli tjock att vi håller den på små portioner mat. Blir en hund inte mätt av sin vanliga mat så ökar hungern och det kan utvecklas till en matmani. En hund kan till och med äta andra hundars avföring, eftersom där kan finnas osmälta matrester.

Minska hungern

Hungerkänslan uppstår till en del av att det finns för lite socker och fettkomponenter i blodet. När hjärnan registrerar detta skapas hungerimpulser. Men man kan minska hungern för en stund genom att ge hunden lite fruktsocker innan man går ut på promenad, till exempel i form av en Dextrose Tablet (finns i livsmedelsaffärer). Det tar cirka tio minuter för sockret att via blodet nå hjärnan, som då reagerar med att minska hundens hungerkänsla.

Träna bort beteendet

Det här beteendet är ganska lätt att träna bort. Försöker man att få bort ovanan genom att straffa hunden när den ska äta något den hittar ute så lär man inte lyckas. Vad som händer är bara att man får en undergiven hund och man riskerar att den blir rädd för sin egen husse och matte. Straff har ju bara en tillfällig effekt och hindrar inte hundens vilja att äta det som den hittar. Den vill fortfarande göra det, men vågar inte för tillfället. Många hundar utvecklar bara sin snabbhet att stoppa i sig så att husse och matte inte hinner fram för att hindra dem.

Träningen är så pass enkel att det är förvånande att inte fler hundägare som har problem med att hunden äter konstigheter på marken gör det. Det tar bara ett par dagar om man tränar tre, fyra gånger per dag, tio minuter per gång. Tränar du med en klicker, blir det extra effektivt. Läs min bok ”Klickerträning” om du behöver vägledning.

Så här gör du:

  1. Skaffa något riktigt gott hundgodis som din hund verkligen älskar. Detta ska du bara använda vid den här träningen, inte annars. Det kan vara nöt- eller lammlever eller renskav (superdelikatess för de flesta hundar) som du kokar så det blir genomkokt tillsammans med en liten bit vitlök för att stärka smaken. Skär upp det svalnande köttet i pyttesmå tärningar och frys in i portionspåsar.
  2. Lägg ut frestelser i olika former på marken där ni övar – det kan vara en bit av en bulle, en köttbit eller något annat som hunden uppskattar. Är hunden väldigt snabb att nafsa i sig det, lägg över ett nät som hinder.
  3. Närma dig den utlagda frestelsen med hunden i koppel. Precis när hunden reagerar på lukten och vill dit, första tiondels sekunden, klicka (om du tränar med klicker) eller ös beröm över hunden ”Braa!” och ge den flera godbitar, en efter en så att det blir en långvarig belöning.
  4. När du har gjort detta några gånger, ska du lära hunden att markera frestelserna. Att markera genom att sätta sig är det enklaste för hunden. Då klickar du eller berömmer som du gjort inledningsvis, men avvaktar med att ge godisbelöningen. I stället håller du upp en bit framför nosen på hunden och för den uppåt, lite bakåt över hundens nacke. Detta får den att sätta sig utan att du behöver säga något, vilket man ska undvika när man lär in en markering som ska komma spontant.
  5. Upprepa denna övning flera gånger på samma ställe och variera sedan platserna att öva på. Variera även de utplacerade frestelserna. Var noga med att hunden sätter sig varje gång.
  6. Öka successivt avståndet till hunden genom att låta den gå ut i kopplets längd eller ha den i lång lina. När du är säker på hunden kan du ha den lös.
  7. Upprepa övningarna i parker och hundrastgårdar om det är där du brukar gå med hunden.

Ha alltid med dig det här favoritgodiset när du är ute på hundpromenad. Du kan behöva det snabbt när hunden plötsligt upptäcker något ätbart i gräset eller på stigen.

    Anders Hallgren

Hunddagis – för och emot

Statistik visar att många familjer har skaffat sig hund under pandemins isolering, för att de arbetade hemma och kanske för att göra livet roligare för barnen. Det här har uppmärksammat av media och i förra veckan blev jag intervjuad av en journalist på TT (Tidningarnas Telegrambyrå) om vilka problem som kan uppstå när alla som skaffat hund börjar återgå till sina arbetsplatser. Hur blir omställningen för både hunden och hundägaren? Vem ska då ta hand om hunden? Den kan ju inte lämnas ensam hemma. Är hunddagis en bra lösning?

Hunddagis – lösning eller nödlösning?

TT:s artikel med min intervju gick ut till alla tidningar och eftersom jag inte var helt positiv till hunddagis fick jag kritik från dem som verkligen bemödade sig om att ta hand om sina dagishundar. Jag vill till dem säga att jag kanske var lite för kategorisk i min kritik.

 Jag förstår att många hunddagis sköts oklanderligt och bemödar sig om att inte ta in för många hundar och låta dem få den uppmärksamhet och ensamtid inne och på promenaderna som de behöver. Men tyvärr är det så att de flesta har för lite personal och för många hundar. Att en skötare går ut med åtta till tio hundar i flock och håller i samtliga intrasslade koppel på samma promenad är dessvärre vanligt. Om en hund vill stanna och nosa eller kissa dras den obönhörligt med resten. Det är en grupp passiviserade hundar som går på de här ”promenaderna”. På en del hunddagis ”uppfostrar” man även hundar som skäller mycket, om de drar i kopplet eller är lite jobbiga för personalen på andra sätt. Där skulle jag personligen aldrig kunna tänka mig att lämna en hund.

Passar hundar på hunddagis?

Ja, där de blir fint omhändertagna, där det är tre, kanske fyra hundar per personal kan hunddagis fungera väl – lite beroende på hundarna. En del hundar har svårt för att umgås med andra hundar för tätt inpå. Och självklart ska ingen i personalen uppfostra andras hundar, åtminstone inte utan att först ha kommit överens med husse och matte. Får hundarna ordentligt med fysisk och mental aktivering så uppstår inga problem som man behöver bråka med hunden om. Det är viktigt att personalen har utbildning i hundars beteende och att hundarna aktiveras med annat än bara promenader under dagen. De ska ha sysselsättning på dagarna och inte bara vila tills nästa promenad.

Vem ska ta hand om hunden om man inte själv kan det?

Jag tycker att man ska utgå från principen att om man har ett arbete som gör at man är borta hela dagarna så ska man inte skaffa en hund. Punkt och slut. Den här principen kan åtminstone inte jag kompromissa med. En hund knyter an till sin familj. Vi är hundens familj. Visserligen kan hundar även knyta an till ännu en familj och där vistas då och då, men variationer medför alltid en stressbelastning. De flesta hundar kan hantera den stressen och har de dessutom regelbundenhet med fasta tider och rutiner, så att hundarna kan förutsäga vad som händer under dagen så klarar de av det bättre.

Trots det är ändå ett hunddagis eller en dagmatte/daghusse en nödlösning. Varför skaffa en hund som man inte ser annat än på kvällar och helger? Hunden träffar sin familj några timmar efter jobbet och är sedan borta från den resten av dagen. Ska man ha en hund så ska man ha tid med den och ge den all omvårdnad och kärlek och skötsel som den behöver under sitt korta liv. Det har den rätt till.

Hursomhelst, så kan man nog tänka sig att många av dem som skaffade hund under den här tiden tänkte kortsiktigt och inte på att de skulle få problem när de väl återvände till arbetet. Nu börjar vi se effekterna av det på nätets säljsajter och allt fler hundar behöver få nya hem. Många trodde säkert att det bara var att lämna in sin hund på ett hunddagis, men de är oftast redan fullbokade. Följden blir att många hundar kanske lämnas ensamma hemma under hela arbetsdagar – tvärt emot Jordbruksverkets bestämmelser – eller avlivas för att man inte hinner med dem.

        Anders Hallgren

Hundar behöver mer än kärlek

Du ger säkert din hund mycket kärlek. Det är ju en naturlig del i en familjs sociala liv, inte bara för människor. I en vild hundflock binds individerna samman genom kärleksfulla betygelser.  Det ger en fin och bra grund för gemenskap. Varför räcker det inte med bara kärlek då?

Hundarnas natur är i stort som vargarnas och av dem kan vi lära oss vilka behov som är viktiga för våra tamhundar. Kärlek är en av dessa, med närhet, uppskattning och tolerans. Här ingår också det motsatta, att avstå från hårda ord, straffande och kontrollerande.

Aktivitet synkroniseras

Ett behov som är lika starkt som kärlek för en hund är behovet att vara aktiv. En hund är lite av en arbetsnarkoman – även om man kan ha svårt att tro det när man ser hundar som verkar lata och verkar kunna sova hela dagarna. Men inget kunde vara mer fel. De vilar och sover av en helt annan anledning, det handlar om beteendesynkronisering. Djur som lever i flockar gör allt gemensamt. De vilar samtidigt, är vakna samtidigt, rör sig åt samma håll och samordnar energikrävande aktiviteter som flykt och jakt. I jakten samarbetar alla effektivt för att fälla ett utvalt bytesdjur.

De äldre tar initiativ

De som tar initiativ till de flesta aktiviteter i en vargfamilj är de äldre, främst föräldradjuren, eftersom de har mest erfarenhet. De vet vart de ska gå för att finna byten, var det finns kadaver att äta på och när det är dags att ge sig ut på vandring av andra orsaker. De yngre följer med och lär sig också att hitta inom reviret, vilka djur som finns där och hur de ska tillämpa olika jaktteknik beroende på byte. Är det en fälthare så lär de sig snabbt att den springer ifrån dem med en gång. Därför ska ett sådant byte helst drivas till kamrater som lagt sig i bakhåll.

Din hund väntar på ditt initiativ

Hunden följer sina ursprungliga regler för beteendet och synkroniserar därför instinktivt sitt beteende med ditt. När den är valp så följer den dig från rum till rum. Sitter du stilla så är den stilla intill dig. Den lär sig dock ganska snart att du inte hittar på något kul och spännande i hemmet, mer än när det händer något i köket och det kan bjudas på mat. Hunden tröttnar snart på att följa efter dig överallt och lägger sig och vilar. Ofta på strategiska platser, som i soffan med kroppskontakt, med sitt huvud på din fot eller i dörröppningar. På dessa ställen kan den sova djupare eftersom den vaknar när du rör dig eller ber den flytta på sig för att inte ligga i vägen.

Eftersom en hund inte tar speciellt många initiativ själv, utan väntar på att du ska ta dem, så blir den alltså mest liggande och väntar. Och väntar. Och väntar. Det är först när det är dags för mat eller promenad som den vaknar till ordentligt. Det är dagens höjdpunkter när den får leva upp och ha kul. Då får den leva ut all sin energi och följa den delen av sin natur som gör den till en fysiskt och mentalt hårt arbetande vargkusin.

Överskottsenergi

På morgonen har din hund vilat och varit stilla hela natten. Den har samlat och sparat all sin stora mängd energi till framför allt promenaden. Därför drar den i kopplet, därför hoppar den upp på folk man möter, därför skäller den på hundar den ser. Det är inte för att den är ouppfostrad som den beter sig på detta sätt, utan för att den har överskottsenergi. Den ska inte straffas för att den gör sådant vi ogillar. Man ska inte höja rösten och kommendera ”nej” och ”fy”. Man ska inte rycka i kopplet (vilket dessutom kan skada den) och visa att man är arg.

Man ska aktivera sin hund

Eftersom de problembeteenden som hunden visar egentligen är energiproblem, det vill säga att de beror på överskottsenergi, så är ju botemedlet att se till att hunden får leva ut mer av sin energi. En hund har behov av att vara aktiv med både kropp och knopp, alltså röra sig rent fysiskt, anstränga kroppen på olika sätt och att ta sig an mentala uppgifter. Det är precis som vargarna, de vandrar över stora ytor. De springer korta sträckor i full fart – alltså upp mot 65 km i timmen. De arbetar intensivt med sin nos, som att följa ett spår, vädra i vinden, hålla koll på om det finns byten eller andra rovdjur på nära håll. De lär sig hela tiden saker som jaktteknik, sociala regler, hur området ser ut, vilka djur som kan vara farliga och mycket mer. De löser problem, till exempel hur man genskjuter ett bytesdjur eller hur man omringar en hjort. De rör sig i svår terräng och balanserar på klippor, stenar och stockar.

Vissa dagar är mer arbetsamma andra lite lugnare, mest beroende på hur hungriga de är. Och det är svårt att få mat, bara några procent av bytesdjuren faller offer för dem, vanligtvis sjuka och svaga djur.

Hundar behöver mer än kärlek

De flesta ger sina hundar både kärlek och promenader, men de behöver också mental aktivering – både inne och ute. Ser du en mur eller en stock så kan du be hunden balansera på dem. Kanske sitta där ett par sekunder. En sten kan den hoppa upp på och göra en liten konst, exempelvis vinka med tassen. Den kan leta upp dina nycklar som du just har ”tappat” och söka små godisbitar du petat in i barken på ett träd.

Inomhus kan du aktivera hunden med mentala utmaningar och de flesta tar inte mer än några minuter av din tid. Hunden kan få uppgifter för nosen, som att söka små, små godisbitar som du gömmer runt i bostaden. Du kan ha stunder med att öva den att utföra små konster, som att vinka med en tass. Du kan låta den få en ask med en liten godisbit i som den får jobba med att få ut.

Aktiverar du hunden med sådana här saker innan promenaden, har hunden inte längre någon överskottsenergi när ni kommer ut. Då kommer du att märka att hunden drar mindre i kopplet, den hoppar inte direkt upp på folk ni möter och skäller inte upphetsat på andra hundar.

Anders Hallgren

Copyright © Anders Hallgren 2021