Kampen om kontroll – Föreläsning 1/6

     Samarbete i stället för kontroll – ett föredrag om ett annat sätt att leva med sin hund. Hundvärlden har länge varit delad i två läger, ”mjukisarna”- med positiva metoder, ofta med godis – och ”hårdisarna” som håller på den traditionella uppfostran och träningen som inkluderar korrigeringar och straff och mycket lite något godis, mest bara beröm med rösten. Men båda lägren, ”mjukisarna” och ”hårdisarna”, har samma syfte med sin träning, nämligen att kunna kontrollera hundarnas beteenden.

     Det finns en dimension till i den här uppdelningen i hårt och mjukt, en som inte har blivit uppmärksammad tidigare, men som spelar en avgörande roll för individens trivsel, välmående, motivation och livslust, nämligen känslan av att ha kontroll över situationer i livet. Den känslan är så stark att den är självbelönande, det vill säga att man aktivt strävar efter att uppnå den, som man söker sig till värmen från solen på våren. Likaså skapar brist på känslan av kontroll dåligt välmående, sämre motivation och lägre livslust. Det kan medföra passivitet och till och med depression.

     I det här föredraget belyser jag fenomenet med vad som händer om en hund, eller en människa, utsätts för mycket kontroll, bestämmande och styrning – vilka psykologiska mekanismer som skruvas ner och kanske stryps helt, som egen aktivitet, nyfikenhet och samarbetsförmåga. Jag vill även belysa hur de psykologiska funktionerna ökar när kontrollen över hunden minskar, som då man inte styr hunden med tillsägelser om vad den får och inte får göra. Då ökar samarbetsförmågan och hunden utvecklar empatiska beteenden och får en större leklust, initiativförmåga och synbart välmående. Precis som vargföräldrar, ger vi våra hundar frihet att ta initiativ och är aktiva ihop med dem. De kommer då att falla in i rollen och samarbeta av sig själva.