Om ”Shadowing” – Gammalt och galet blir inte rätt i ny förpackning

Om ”Shadowing” – Gammalt och galet blir inte rätt i ny förpackning

Med jämna mellanrum dyker det upp namn på nya träningsformer, men tittar man närmare på dem så går många ofta ut på samma sak, nämligen att öka kontrollen över en hund och göra den så passiv att den inte tar egna initiativ. Det här betyder i klartext att åstadkomma inlärd hjälplöshet. De som lanserar dessa ”irrläror” menar att de har naturliga beteenden som förebild. Det är bara det att forskningen entydigt säger att i naturen fungerar det inte alls som de påstår.

På nittiotalet lanserade Vätterstads Hundskola ”ledarskapsövningar” som skulle bota alla hundproblem på rekordkort tid. Övningarna baserades på i huvudsak två saker som man påstod vara helt naturliga för hunddjur: Mammans ”fostran” av valparna och ”ledarens dominans över flocken”. Naturligtvis var dessa grundkoncept helt fel enligt beteendeforskningen, men okritiska personer gick trots det på kurser på denna hundskola och många hundar blev helt förstörda.

Brutala övningar

Den främsta ”ledarövningen” gick till så att en grupp hundägare satt i en ring med hundarna bredvid sig. På en signal från tränaren skulle alla skrika ”NEJ”, kasta sig över hundarna och slänga omkull dem. På det sättet skulle hundarna lära sig att alltid lyssna till och lyda sin ”ledare”. Som du kan förstå blev många hundar knäckta, många för livet, av den här behandlingen. Lyckligtvis blev kritiken mot detta förfarande till slut så omfattande att innehavaren av hundskolan ifråga stängde och flyttade till Norge.

Det finns flera som baserar sin träning utifrån begreppet ”ledarskap” som grundkoncept, främst Cesar Millan i sin TV-serie. Hans metod går ut på att man dominerar och disciplinerar hunden och på det sättet försöker få bort problembeteenden. Förr var man åtminstone ärliga med att säga att man straffade hunden när den gjorde fel. Idag använder man det misstolkade ordet ”ledarskap” för att göra samma sak.

Det fungerar!

”Men ledarskap fungerar,” säger många. Ja, tyvärr. Problembeteenden försvinner snabbt och enkelt och hundägarna tycker det är otroligt att deras svåra hundar lyder som små änglar. Dessvärre änglar med brutna vingar… Hunden får betala ett högt pris för att bli så onaturligt och aggressivt behandlad. Den blir ofta rädd, undergiven, initiativlös och passiv.  Det är som om hunden blir mentalt kastrerad. Lydig och stilla med en tom blick. Ofta dyker problembeteendet upp igen efter en period och man får ta i hårdare, eller också uppstår andra problem.

Samma gamla lära i ny förpackning

Nu har samma gamla filosofi om ”naturligt ledarskap” dykt upp igen i ny förpackning. Man kallar det för ”shadow-träning, hur man gör sin hund till sin skugga”. Filosofin bakom är lik den som Millan framhåller; ledarskap genom att uppträda självsäkert och gå rak i ryggen. På det sättet tror man att hunden inte ska reagera negativt på att man är stressad och osäker vid exempelvis ett hundmöte. Den ska också få respekt när man är säker. Nu är det ju så att en hund som inte gillar andra hundar snabbt blir blockerad när den ser en hund. I det läget märker den inte om husse eller matte är orolig eller rak i ryggen, eftersom stora hjärnan är blockerad. Stunden före mötet kan den i och för sig märka att kopplet stramar och att hundägarens röstläge förändras.

Jag tror att man sätter ljuset på det självsäkra uppträdandet för att dölja att man arbetar med dominerande röst och hotfulla kroppssignaler. Det är nämligen så att shadow-filosofin bland annat handlar om att lägga omkull hunden och trycka den mot marken – detta under förevändning av att det är så tiken gör mot sina valpar. Fel. Det är sällsynt och gäller mest tikar som vid avvänjning inte kan komma bort från valparna för att de hålls i en bur tillsammans med dessa. Fel är också att ”ledarvargen” gör så mot de ”underlydande” för att befästa sin makt. Vid de sällsynta tillfällen som de blir osams kan det hända att en varg trycker ner en annan, men det är ovanligt.

I en film om shadow-filosofin visas hur Bengt Rödseth, som har myntat begreppet, går rakryggad med en flock med hundar där ingen av dem vågar gå framför honom. Då någon försöker ger han denne en lång skarp blick. Det räcker. Nu är det så att för att komma dit måste han först ha skapat en stark dominans och det gör man inte med bara blicken och hotfullt kroppsspråk. Han måste först ha lärt dem vad blicken innebär och det får vi inte se, men vittnesmål berättar om ganska hårda tag. Det är snarare sådana här saker som man gör i denna typ av träning, som får hundarna att inte våga göra utfall.

Ledarskap

Föräldraparet är de äldsta i en vargfamilj. Den rangordning man ser baseras inte på makt. Det är mer en åldersordning och går inte från de äldre och ner mot de yngre. Det är precis tvärtom, det är de yngre som uppvaktar de äldre, precis som din hund uppvaktar dig när du har varit borta och kommer hem.

Ledarskap är inte att bestämma, straffa och uppfostra. Det är mycket sällan man ser något sådant i en vargfamilj som lever fritt. De äldre är socialt kompetenta och beskyddande. De är rollmodeller och det är de som är mest erfarna på jakt och andra livsnödvändiga saker. De hotar inte de andra i sin familj på något vis.

Det utslitna och missbrukade begreppet ledarskap används för att ursäkta oetiska träningsmetoder med uppmaningar som att ”man måste ta i och bestämma”, ”vara tydlig och ryta”, ”visa hunden vem som är ledare”, ”släng omkull hunden” etc.

Brist på kunskap

När de som framhäver att ledarskap är en maktutövning och refererar till etologisk forskning, är de helt fel ute. Modern etologi visar att de har fel. Det är som om de använder etologernas ord och språk att klä sina egna teorier med. Det är ett försök att missleda sina kunder och andra, trots att det är brist på elementär kunskap. De säger att deras hundar är glada av träningen, men observera att en hund kan se glad ut när den viftar på svansen och drar mungiporna bakåt. Men det är mest av allt signaler av aktiv underkastelse.

Problembeteenden uppstår inte på grund av bristande ledarskap. Bortskämda hundar är inte olydigare än väl lydnadstränade hundar, vilket beteendeexperten och veterinären Victora Voith kunde konstatera i en studie som publicerades redan 1985. Det finns åtskilligt annat som skapar problembeteenden, som exempelvis stress, sjukdomar och smärta.

En hundtränare som inte ens kan göra en enkel stressanalys borde inte få ge råd om problembeteenden.

Brist på etik

Att med psykologiska metoder – som att lägga ned en hund och hålla fast den så länge att den inte orkar eller vågar protestera längre, med hotfullt kroppsspråk tränga in den i ett hörn, med skarpa blickar få den att inte våga gå förbi – är minst lika oetiskt, om inte värre, än att misshandla den fysiskt. Att dessutom förhindra en hund att ta egna initiativ gör den på kort tid till en passiv skugga. Om det är målet med att ha hund så är det oetiskt och jag betecknar det som psykiskt djurplågeri.

Bakom alla fina ord och etologiska termer, handlar det bara om att bestämma över hunden, att styra beteendet så att det passar ägaren. Men det är hunden som får betala priset med passivitet, hjälplöshet, undergivenhet och till och med rädsla.

Det som skrämmer mig allra mest är att det finns folk som är så okritiska att de inte genomskådar ledarskaps-baserade filosofier och därför utsätter sina hundar för nedsättande och integritetskränkande upplevelser.

   Anders Hallgren

—————————————

Om du vill fördjupa dig i dessa frågor hänvisas till Anders Hallgrens böcker ”AlfaSyndromet” och ”Etik och Etologi” som kan beställas via länkar på www.andershallgren.se eller direkt hos nätbokhandlare.