Hoppa till innehåll

Fullt drag i kopplet

Fullt drag i kopplet

av Anders Hallgren

Av alla olika problembeteenden hos hundar finns det nog inget som omges av så många råd och knep och hjälpmedel, som dragande i koppel.

Det ena efter det andra lanseras som ska få din hund att inte hänga på och dra när ni är ute och går. Gemensamt för alla råd, knep och prylar är att de är symtomdämpande och till största delen quick-fix metoder som ska vara obehagliga och avskräckande. Det är speciella selar som nyper eller vrider hunden åt sidan, det är grimmor som vrider huvudet, det är ultraljudsanordningar som ska skrämma när kopplet spänns, det är råd som att lägga kopplet runt hundens midja för där gör det ont, det är tips att stanna när hunden hänger på, varvid man sällan kommer speciellt långt på sin promenad.

Ingen och inget tar upp orsaken till varför hunden drar i kopplet, vilket gör det hela orättvist mot hunden. Det har funnits försök till förklaringar till hundens dragande. En del mindre seriösa, som att hunden strävar efter att uppleva ett rus när den kväver sig (!) och en del mer realistiska, som att hunden har bråttom fram till något.

En hundpsykologisk förklaring

Som hundpsykolog försöker man alltid att kartlägga orsaker bakom ett beteende. Vet man varför en hund gör på ett visst sätt så får man automatiskt uppslag på vad man kan göra åt det.

Vi vet att hundar har en fantastisk anpassningsförmåga och de anpassar sig fullt ut till vårt sätt att leva – på gott och ont. Dessutom har de inprogrammerat i sitt system att synkronisera sitt beteende med sin familj. Det är precis som med vargarna i en vargfamilj, de är helt samordnade och vilar samtidigt och är aktiva samtidigt. Det här innebär att våra hundar kommer att vara lugna och stillsamma inne och leva ut sin energi när de kommer ut på promenader.

Dessutom gör de flesta sina hundar mer passiva genom uppfostran. Den går ju mest ut på att dämpa och lugna de unga vilda hundarna så att de inte uppför sig ”illa”, det vill säga hoppar upp på folk, skäller, gnäller, tuggar på saker, jagar djur och joggare, vill fram till alla andra hundar och river upp damm och skrynklar ihop trasmattorna inne.

Alltså är det en fråga om energi

När en hund är ”lugn och fin” inne, det vill säga ligger stilla och mest sover, samlar den energi. När hunden sedan kommer ut har den ett stort energiöverskott.

Det är därför det är så svårt att hindra den att dra i kopplet!

Hunden som art är ingen lathund precis, snarare arbetsnarkoman. Hos unga hundar handlar det om nyfikenhet, livsglädje, iver och ett stort knippe mental och fysisk energi. Inte undra på då att de har bråttom framåt när de kommer ut. Speciellt på morgonpromenaden när de har vilat en hel natt och har extra mycket ”spring i benen”.

Början värst

Hunden drar mest i kopplet i början av promenaderna, det är ju då som den har mest energi. På väg hemåt är den lugnare, för då har den ju gjort sig av med överskottet.

Alltså är det i rättvisans namn orsaken, energin, du ska arbeta med, inte symtomet, att hunden drar. Gör du det så slipper du alla råd, knep och hjälpmedel som ska göra hunden illa, vara obehagliga eller till och med skrämma den för att den ska gå utan att dra.

Gråhunden

När jag var ung såg jag ofta en man som verkade så ensam och deprimerad att jag tyckte synd om honom. En dag var han som förbytt, han hade tagit över en vuxen gråhund. Den drog iväg med sin nya husse som den värsta slädhund.

Han var numera ute och gick i timmar, han syntes överallt, lyckligt leende och så såg hunden också ut. Efter bara ett par dagar hade den slutat dra i kopplet och jag kan garantera att ingen hade tränat den att inte dra. Den fick tillräckligt med motion och aktivitet. Det räckte.

Aktivera

Mitt första råd till den som har en hund som drar i kopplet är att aktivera den fysiskt och mentalt. Många har fått råd att prova det och låtit hunden söka godis och öppna paket innan promenaden cirka femton, tjugo minuter. De kan berätta om hur dragandet i kopplet minskar från första dagen.

När Ginger, min fru, och jag tog över Macho var han två år gammal. Trots sin litenhet (pinscher/chihuahua) drog han som en bandtraktor. Det enda vi gjorde åt det var att aktivera honom innan promenaderna. Han fick söka godis i några rum medan vi åt frukost och levde därigenom ut energi i tjugo minuter. Efter några dagar så började han att dra allt mindre när vi kom ut.

Lyssnar bättre

Det är inte så att hunden slutar dra direkt (även om det har hänt), men när den är mindre ivrig ute så lyssnar den mer på dig. Då når du den med din röst och kan tala om för den att den inte ska dra. Du måste vara kvick i reflexerna men inte låta arg eller kommenderande – det behöver man aldrig.

I samma tiondels sekund som hunden börjar dra, precis när du känner belastningen i din hand, säger du ett valfritt ord med mjuk ton och stannar upp ett par sekunder. Var varm på rösten och ha ett inbjudande kroppsspråk så att hunden lockas att samarbeta med dig Sedan fortsätter du att gå och berömmer rikligt när hunden går i slakt koppel.

Att lära att förstå

När en hund drar i kopplet förstår den inte att den gör något vi ogillar. För att lära sig att förstå att den inte ska dra krävs övningar där den belönas när den går fint. För det ändamålet väljer du ut en sträcka på fem, tio meter, beroende på hur stor din hund är. Denna sträcka är nu din ”lydnadsplan”. Gå fram och tillbaka här till dess att den inte drar. Har du aktiverat den fysiskt och mentalt innan så går det snabbt.

Sedan väljer du en ny sträcka och gör likadant. Går det bra så går du lite längre för varje gång. Hela tiden ska ditt beröm höras som en svanesång över nejden. Efter en vecka så ser du en klar skillnad.

Naturligtvis ska man låta sin hund dra lite lätt, exempelvis mot en lukt som den vill undersöka. Det man vill få bort är ju själva segdragandet eller att den kastar sig fram i kopplet.

 Aha! Du vill inte att jag har så bråttom?   
 
 
Foto: Copyright Susanne Wigforss
 
Publicerat iBlogg

36 kommentarer

  1. Jag upplever det som att när hunden är på väg hemåt så har den ingen förväntan, bara trist att komma hem. Därför är den lugnare. Hur kul är det att gå hem när ingenting har hänt ute?

    När gråhunden har varit hos farbrorn ett tag så har den lärt sig att ingenting händer på promenaderna. Bara gå, gå, stanna,nosa lite, gå igen, gå, stanna, nosa lite, gå osv…..plus att husse bara "pladdrar" och "pladdrar".
    Hunden tycker det är trist och ingen förväntan, vare sig vid utgång eller ingång.
    Jag påstår inte att det är så men jag upplever det så.

    I övrigt har jag inget att kommentera 😉

  2. Jag tror att du har en väldigt viktig poäng där. Många missar att tänka på om hunden är mottaglig eller inte utan fokuserar bara på själva koppeldragandet och den träningen utan att ge den en chans till bra förutsättningar. Jag upplever att det även gör stor skillnad HUR vi promenerar också på många hundar. Går man i rask takt så signalerar man ju lätt till hunden att vi har fokus framåt och vandrar med ett mål. Vissa hundar har ju extra lätt att gå in i det läget. Går vi lugnare och tar oss tid att stanna kan det vara enklare för hunden att slappna av också och inte hetsa framåt.

  3. Anonym Anonym

    Jag går valpkurs med min golden. Det känns bara fel. Största problemet är att han drar. Han är glad o ivrig. Vill leka. Rekommendation att byta koppel till goldenkoppel. Sätta det ganska högt o stramt. Vara bestämd. Ta makten över hunden osv. i all oändlighet. Gjorde det i går men det känns fel. Jag tänker inte gå dit igen utan försöka själv utan alla ""kloka"" råd. Han går lös för det mesta när vi tar våra skogspromenader. Kommer när jag kallar in…. Tänkte lära mig mer men via kurs men ….

  4. Goldendamen Goldendamen

    Tack för bloggen. Har även läst en del av dina böcker. Har känt mig nedstämd i flera dagar och värre blev det efter gårdagens valpkurs. Först fick jag en hel föreläsning på en Zoo butik om att ta makten över hunden. Aldrig hälsa när jag kommer hem. Ignorera hunden och låtsas att den inte finns. Inte Hundar är bara ego o ger aldrig den kärlek tillbaka som mattar o hussar är ute efter. osv. osv. Sedan gårdagen kurstillfälle där kursledaren påstår sig köra på den mjuka linjen. Vi skall gå där i ring o träna hundarna att mötas och träna kontakt med hunden. Halvårsvalpar som vill leka, hur kul är det att släpas runt där i en ring? Efter släpandet i ringen släpps de lösa för att leka. Det skulle de behövt före! tänker jag nu så här i efterhand. Mitt problem är att hunden blir så glad när vi kommer dit och till andra nya platser han vill undersöka. Jag orkar inte hålla honom. Har därför sökt råd bland de som kan. Råden är "Quick fix" . Alla dessa får mig att känna mig om misslyckad hundägare. Han är go, glad, lättlärd men drar i kopplet

    • Hej,Det var förskräckligt att höra om dessa okunniga och grymma tränare. Jag skulle gärna vilja veta vilka de är, så att jag kan ta kontakt med den zooaffär där de håller till. Både modern etologi och etiska principer motsäger detta sätt att handskas och umgås med hundar. Läs min bok AlfaSyndromet som bl.a. handlar om att man INTE ska trycka ner hunden och "ta makten över" den. Boken kan beställas via Gingers BokBox på tel. 0738-246364.
      Mitt råd är att du vänder dig till http://www.hundutbildningsgruppen.se och tar kontakt med dem för att få tips på lämplig instruktör med moderna kunskaper och mjuk träning, och då på en ort som är i närheten av där du bor. Lycka till!
      Mvh,
      Anders Hallgren

  5. Goldendamen Goldendamen

    Zooaffären och tränaren har inget med varandra att göra, tror jag. Gick in på Zoo affären för att köpa koppel för att hunden skall känna mer när jag rycker till. Rådet var att han fick för mycket styrka i det halsband han hade. Jag hade tänkt på sele först men blev avrådd från alla håll.

    Jag har köpt din bok och börjat läsa. Känns riktigt bra för oss alla i familjen!!! Att bli välkomnad när vi kommer hem är väl det mest underbara som finns och mycket mer? Att höra från "vana" hundägare och tränare att "stävja i tid" hur illa det kan gå "om vi inte" osv. Mycket att orda om det här. Gäller att sålla bland alla kloka råd o gå sin egen väg

  6. Tack!

    Du behövs i Hund-Sverige!
    Så sorgligt att utvecklingen i många avseenden tycks ha gått bakåt…

    H-underbart att du & Ginger envetet stretar vidare!

    Med vänliga voff från oss i Nordanlandet,

    Åsa & Duga

  7. Mijo Mijo

    Hej Anders,
    och tack för dina kloka ord och insikt i hundpsyket! Jag har problemet att jag har en äldre stor hund som blir långsammare och långsammare, och en ung schäfer med myyycket energi. Jag skulle vilja ta ut dem separat men det går inte, av olika anledningar (som jag funderar på en lösning till). Hon drar och "hänger" i kopplet i första hälften av våra promenader så att jag blir galen, sedan kan jag tackolov släppa henne fri och hon kan trava runt som hon vill ett tag, och det blir bättre. Men ditt förslag att låta hunden söka godis och "öppna paket" ett tag innan man går ut intresserade mig – tips eller länkar om hur man gör det, hon har en supernos och hade säkert gillat det om hon/jag bara visste hur. Jag måste ändå jobba på "fot" och att hon lyssnar på mig när hon är kopplad, det vet jag, men det där hängandet hade varit bra att bli av med, för både henne och mig. Hon är adopterad, taskig bakgrund och motiveras inte av godis (normalt), och vet inte hur man leker med en boll/sticka/något alls. Alla tips mottages tacksamt!

  8. Malin Malin

    Folk kan tro ibland att man har dålig relation med sin hund för den drar. Men jag känner lite såhär min hund vet när han ska få en rolig promenad med husse och matte det är det bästa han vet eftersom han får gå lös i skogen och där lyssnar han riktigt bra. Han drar även riktigt mycket när vi tar fram träningsryggsäcken där det ligger koner i till ralylydnadsträning och hans favoritkampleksak. Det är såklart att det är svårt att gå lugnt när han har ett så fruktansvärt bra och roligt hundliv:)

  9. Vår familj har adopterat en hund från en kennel i Stockholm, blandras (Hamilton Stövare/Springer Spaniel). Drag i kopplet & hundmöten var denna underbara hunds stora "problem" – fast, nu säger jag numera "mitt problem" eftersom jag var så okunnig från början att förstå vad det egentligen handlar om. Nu efter 2 månader kan jag bara säga att jag håller helt med Anders att hunden ska göra sig av med energiöverskottet, det märktes så tydligt på våra promenader: först drag för att att hunden skulle hitta rätt plats för att göra sitt "stora behov" (självklart!), därefter "glädjedrag" (visst är det grymt att komma ut, nosa osv efter en lång kväll/natt och veta att hundrastgården står på schemat?!)… På hundrastgården har jag lekt och haft så mycket kul med denna underbara hund, även bara observera den var helt fantastisk. Och visserligen på tillbakavägen fick jag oftast en lugnare hund, en nöjd hund (nöjd matte!). Hundmötena har vi haft jättesvårt med, eller snarare "vissa hundmöten" och min rädsla att hunden skulle dra iväg med mig, skada en annan hund var obehaglig och påverkade troligen vår hund vilket gjorde det bara värre. Alltsammans insåg jag att vår underbara hund förtjänade en lämpligare ägare som nu letas efter (starkare, kunnigare, en ägare som förhoppningsvis kan tillgodose i hundens behov= "jobba", få mycket friluftsliv!). Jag gillar verkligen Anders råd att aktivera hunden redan innan promenaden (så smart!). Det som jag lyckades någorlunda med under promenaderna var koppelträningen. vid för mycket spänt koppel lyckades stannade jag upp samt bara sade "lugn, backa lite" vilket oftast hjälpte (ibland även väldigt små mjuka ryck gjorde att vår hund stannade). Denna underbara hund, som vi nu inte har kvar men som vi kanske kommer att ha en helg då och då (jag hoppas!) har verkligen öppnat ögonen för mig för allt vad som gäller hund-människa-relation, från valpträning ("exercise-disciplin-affection" cfr Cesar Millan), förståelse och kunskap om dessa underbara djur till att kunna inse om man ska ha hund eller inte… Jag har i alla fall bestämt mig att fortsätta läsa på, titta på instruktionsfilmer, att observera hundar och hundägare …. Och jag är mycket glad att ha hittat denna websida! Tack. Sabine

  10. Vår labbe drar som en tok när hon behöver bajsa (är en privatbajsare och vill helst ner i diken eller in under buskar)eller när det finns något ätbart i närheten eller när man ska in till veterinären (hon älskar att gå till veterinären).
    Att vara hård mot henne lärde vi oss fort inte funka (alla råd vi fick med henne och boken hundskolan använder) så fort man röt till eller så mot henne stängde hon helt av och börja "spunka" (springa runt som en tok), ju argare man blev desto mer spunk. Var man lugn och inte gjorde något tog dem slut väldigt snabbt.
    Hon är vår familjs första hund och mamma var till och med rädd för hundar innan och hon har lärt oss massor! (Hon fick stå ut med mycket innan vi lärde oss tyda henne). Hon har en extremt stark egen vilja och är tydlig med att visa vad hon vill (dock aldrig aggressivt eller så).
    Vissa dagar så ska hon bestämma vart man ska gå, kommer man till en korsning tvärstannar hon och blänger på en och inte förrän man börjar gå åt rätt hål trippar hon med med huvud och svans högt, en fördel är att man ibland får gå på nya vägar man aldrig tänkt på tidigare. Försöker man få med henne någon annanstans lägger hon sig platt på backen, är bara att vänta och "diskutera" saken innan hon lullar med dit man själv vill.
    Samma om hon vill hem så vänder hon på sig och ner på backen (som vid mattid eller om hon vet att man ska iväg eller om det regnar) brukar säga åt henne att hon måste kissa och bajsa först, då struttar hon iväg igen men så fort hon bajsat är det platt i backen igen med nosen hemåt och då drar hon på vägen hem om man inte själv håller ett friskt tempo.
    Så i vårt fall blir det väl vi människor som drar iväg i kopplet och hon som försöker lära oss att sluta 😛

    Och min moster hund är typexempel för överskottsenergi i början av en promenad! Då kan han dra rätt mycket i kopplet om han har det på (annars rusa runt massor om han är lös) men efter ca 15-20 minuter går han resten av promenaden i hasorna på en.
    Jag är en ganska rask promenerare så oftast går jag på lite i tempot om jag går med en riktigt dragig hund och det brukar minska dragandet avsevärt tycker jag.

    • Hej Johanna,Fint att du snabbt förstod att de hårda tagen som tyvärr ofta lärs ut inte fungerar speciellt bra. När det gäller labbetiken så är det vanligtvis acceptabelt att en hund drar lite för att visa att den behöver "uppsöka en toalett" eller vill fram till en lukt, en annan hund eller människa. Det hårda dragandet i kopplet är emellertid inte bra, eftersom det kan belasta hennes hals om hon har halsband (sele är att föredra). Dessutom är det inte speciellt trevligt för den som håller i kopplet. Eftersom hon verkar vara en ständigt hungrig typ vill jag föreslå att du belönar henne med godis när hon inte drar. Du kan gå lite längre sträcka varje gång innan hon belönas. Lägg också in några "stationer" under promenaderna där hon får utföra några mentala aktiviteter, så hon blir trött på rätt sätt.
      Att din hund visar vad hon vill och att du låter henne få välja väg är suveränt. Hundar verkar må så bra när de känner den där lilla kontrollen i sitt liv, att få bestämma riktning då och då på promenaderna. Är det så att hon vid något tillfälle inte kan få sin vilja igenom kan du alltid locka med lite godis så går hon säkert dit du vill.

      Fortsätt så som du gör och lyssna inte på den hårda skolans råd om att ta i och bestämma, rycka, bråka och straffa, för av sådant blir hundar bara ledsna och passiva.
      Hälsningar, Anders

  11. Hej igen och tack för svaret!
    Godis har vi använt oss mycket av och hon har haft sele sen hon var valp (även fast hon inte tycker om att ha sele eller något som sitter på henne över huvud taget). Nu på äldre dagar är hon mycket lugnare och hon drar inte alls lika mycket, nästan bara vid toa och mycket ätbara saker men då bryr hon sig inte om godis, möjligen att det skulle funka om man gick runt med rutten fisk för det är nog det bästa hon vet. Vet inte om det är bra eller inte men ofta släpper jag kopplet när det är bajsdags och så kommer hon tillbaka när hon är färdig, hon drar på ett speciellt sätt vid toabesök (väldigt målmedveten) så det är lätt att se när det är dags.
    Är så rolig att se hur glad hon blir när hon får välja promenad väg och det är intressant att se vart hon vill gå, ibland blir det samma väg och ibland blir det helt olika. Tyvärr att locka med godis när hon inte vill gå funkar inte så ofta, möjligen att hon går en liten bit eller tills hon får godisen. Vänta ut henne funkar bättre eller gå till någon hon känner och säga att man ska till dem då får hon oftast fart.
    Gör lite godissök och lite olika övningar på en del promenader. Nu or hon främst hos mina föräldrar och har gett dem lite övningstips att göra men vet inte hur bra dem är på att utföra dem, får tjata lite till på dem. De brukar iallafall göra några övningar innan hennes matningar.
    Är ju så mycket man märkt att man gjort fel och ångrar att man gjorde i början, tur att hundarna är så förlåtande mot en och ger en chansen att bli bättre.

  12. Hej
    Har en chinese crested valp på snart 4 mån.
    Hur ska jag göra för att han inte ska dra i kopplet?
    Jag stannar o han tar ögonkontakt o jag berömmer. Men direkt när vi går samma sak igen.

    • Hej Marie, se mitt svar till Karin Margareta med sin Bichon.

  13. Hej och tack för tipsen!!!
    Har en liten Bichon som drar så väldigt vid hundmöten (vissa människor också). Det har gått så långt att hundägarna och hundarna vi möter tycker att min kille på 9 mån är för energisk. Resultatet blir att de undviker. Har försökt allt, stanna, tala lugnt, när han lyssnar på mig får han godis mm mm men så fort det lilla "hindret" är borta fortsätter han fram med förnyad styrka. Han är väldigt envis och ill gärna bestämma. Blev rek en framknäppt sele men det har varit svårt att finna. Tänker på nacken och allt dragande. Tack! Maggan

    • Det är ju en valp och han ska vara full med energi. Det är helt normalt. Det är energin som du ska ta hand om, det vill säga du ska aktivera hunden inomhus under tjugo minuter före varje promenad. Det tar inte dig mer än några minuter att placera ut och gömma 30 små godsaker, men det tar säkert din hund 20 minuter att leta rätt på alla. När du är ute på promenad med hunden ska du också aktivera honom på olika sätt. (För tips på detta, se min bok "Lyckliga, lydiga hundar".) Strunta i alla råd du får om saker som ska göra ont eller påverka hunden fysisk (som konstiga selar och halsband). En vanlig enkel sele duger bra. Var glad så länge din hund är så aktiv! Har du tur så fortsätter han att vara så där glad ända upp i "gubbåldern".

  14. Jag har en valp och när vi går ut på promenad så är han lugnare men när han vet att vi ska gå hemåt så drar han väldigt mycket, vad kan jag göra för att förhindra detta?

  15. Hej! Tack för inlägget. Så givande för mig att äntligen få förståelse för varför min 10månaders Shiba plötsligt börjat dra så väldigt.
    Jag som tänkte att han var bajsnödig och har lite problem med att bajsa vart som helst.
    Jag har stått och tjatat, stannat upp och blivit arg när han dragit, det har känts väldigt dåligt, och förpestat mitt samvete och humör hela dagen sen.
    Nu ska jag testa att aktivera innan vi går ut. Har du fler aktiveringstips än att leta godis? Vänliga hälsningar från Anna och Hiro

    • Det finns aktiveringstips i flera böcker, jag kan exempelvis rekommendera "Min Bästa Vän" av Marie Hansson. (Jycke-Tryck AB)

  16. Svar till "Annelie". Att valpen drar kan även bero på värmen och att man gått för för lång promenad. Valpar och äldre hundar är mer känsliga för sol och kan lätt bli överhettade. En bekant till mig skaffade valp förra året och den betedde sig också på det viset du beskriver. Jag frågade var hon var när valpen började bli orolig, den började nämligen dra mot en skog hela tiden. Hon sa att hon var på en gräsplan och då förstod jag vad det var. Valpen ville in i skuggan! När hon omedelbart gick in i skogen med mycket skugga, lugnade den ner sig. Valpar ska inte motioneras i egentlig mening, utan bara gå korta och fler promenader i dess egen takt. Man bör alltså inte mana på valpen att gå så långt som man själv vill. Vänligen, Ginger

  17. Hej jag har en helt underbar hund! Jag är 30 år kille o hon är en stark energiknippe problemet e som alla andra här att hon drar i kopplet. Men nu har jag börjat få ont i knäna av att ha henne i koppel. Hon VET vart hon vill o hon är alltid oveig o glad över att få ta sig dit. Jag har testat oändligt många ggr att stanna upp sätta mig ner o vänta tills hon kmr t mig o ger då godis. Sen tar det sekunden hon vänder sig om så är vi tillbaka igen i dragandet. Helt ärligt talat så måste jag åka inlines med henne i 2 timmar för att hon ska bli så tröt att hon faktiskt ska sluta dra ! Hjälp vad kan jag göra ? Hon är väldigt social o vill pussa på varannan människa vi möter o alltid knäcka dom största grenarna hon hittar med mig !Jag kmr vara hulken snart i.. Rullstol ? Hon är en omplaceringshund med oönslig kärlek till Alla ! Hon jagar inte ens ekorrar eller harar men hatar hatar verkligen små uppsnoffsiga mini hundar då hon har blivit attackerad o biten i baktassarna då man inte låtit henne få dörsvara sig för då hade det inte gått bra !Förutom det fungerar hon med ALLA ! Några tips innan mina knän är helt paj förutom att jag ska träna mina knän ? xD

  18. Bor i Tierp och har en tik från Rumänien. Hon drar som en tok när hon ska hem. Hon är osäker bland bilar och mycket folk men har tagit med henne varje gång när jag ska handla.Stanbat extra o fikat pratat med folk gått fram o tillbaka runt gator o bilar. Ngt fel gör jag för hon vänjer sig inte har jag insett efter lång tid. Vi bor liksom utanför där det är lugnt och stora grönområden.Har henne lös så fort det finns en chans och då rusar hin av sig av glädje.Hon är lydig och kommer direkt när jag roparoch kan gå fint även utan koppel och lättlärd,när vi går hemifrån till byn inga problem men hon vill hem med alla medel och då lyssnar hon inte alls. Några tips från er???

    • Det är omöjligt att ge råd för att det handlar inte om några metoder utan om att man måste analysera orsakerna. Jag hänvisar dig till att rådgöra med en hundpsykolog. Ta kontakt med http://www.hundutbildningsgruppen.se som kan ge dig tips om någon i din närhet.

  19. Svar till dig med tiken från Rumänien. Jag reagerade starkt på att du tar med henne till affären när du handlar. Jag hoppas verkligen att du inte sätter henne uppbunden utanför affären. Under många år har massvis med hundar blivit stulna, och sedan utnyttjats till olika saker. Bl. a. så kan den bli misshandlad, vidaresåld, användas i hundkamper, skeppas till andra länder, användas för att ta valpar på – även kanske hamna på en så kallad "valpfabrik" bara för att tjäna pengar och där man inte bryr sig om hundens välmående. Det är en stor risk du tar om du lämnar hunden obevakad. När hon redan nu är otrygg, ska du inte förvärra det hela. På Dognews.se kan du idag läsa om Djurskyddsföreningen som varnar för just detta fenomen. Läs gärna min artikel Så många "men" på min blogg gingers.loften.se
    Vänlig hälsning, Ginger

  20. Min blandras ( stor och stark) drog hela tiden och ibland drog hon omkull mig. Det tog mig 6 månader med daglig träning att få henne sluta. Nu går hon perfekt jämte mig. Jag tränade på två sätt, det ena var att stå still tills hon slutade, fortsätta en meter kanske sen stå still igen, ibland tills hon började gnälla och ville gå vidare. Det andra sättet var köttbulletricket.
    Man köper ett paket med frysta köttbullar och tar med sig 3 -4 stycken i fickan på promenaden. Man håller en kättbulle i handen som hon får lukta på och man fortsätter sen att gå med den i handen. Hunden kommer följa köttbullen och när den då samtidigt går bredvid dig och vill ha köttbullen upprepar du gå fint eller gå fot eller liknande. Efter du gått några meter får hunden köttbullen. Upprepa detta flera gånger och avsluta med belöningen varje gång. Detta gör du varje dag ca 5 – 10 min. Längre tid kan inte hunden fokusera på övningen. Och faktiskt funkar det bäst i början av promenaden, på hemvägen är den kanske trött och har svårare med inlärning.
    Det är min erfarenhet att ha den lös så ofta man kan är mycket bra, då visar du hunden förtroende som den vill du har för den. Man kan träna ha den lös i inhägnat område, detta kan vara riktigt bra med jakthundar.

  21. Pia Ingemansson Pia Ingemansson

    Det stämmer bra det som sägs. Har själv praktiserat de tipsen som tas upp. Mina tankar ligger mycket på hur hunden uppfattar mig som ledare, lätt att bara dra på i glädje när koppel sätts på o dörren öppnas. Har som tur en äng där kan vi springa runt runt i cirklar o på så sätt bli lite lugnare. Mitt problem med en av mina hundar är skällande. Håller på och jobbar med det men har inte nått några större framsteg. Mvh Pia ps tack för goda råd

    • Anders Hallgren Anders Hallgren

      Du behöver inte fundera på hur hunden uppfattar dig som ledare. Den typen av tänkande är ute för länge sedan, som du även kan se i flera av mina andra artiklar och böcker. Enligt modern etologi är vår roll gentemot hunden mer en föräldraroll och ska vi vara bra hundföräldrar ska vi, med kunskap om hundarnas vilda kusiner, vargarna, vara snälla och ha en mjuk relation. Problembeteenden skapas oftast av att hunden vilar så mycket inomhus och därför har överskottsenergi. Regelbundna aktiveringsstunder inomhus och framför allt innan promenaderna, brukar kanalisera överskottsenergin. Prova det.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

© Anders Hallgren 2024