Anders Hallgren

  • Psychologist and animal behaviorist

Tag Archives: hundpsykolog

(Svenska) Finns “röda zonen-hundar”?

Sorry, this entry is only available in Swedish. For the sake of viewer convenience, the content is shown below in the alternative language. You may click the link to switch the active language.

Nyligen kom den här kommentaren in på min facebooksida i samband med ett blogginlägg om min bok ”Lyckas med klickerträning”: Undrar hur Anders skulle hantera en röda zoonen-hund …med köttbullar och  klickerträning?  Frågan inspirerade mig till ett längre svar. Tack, Linnea Malmgren för att du tog upp detta.

”The red zone” är inte ett vetenskapligt begrepp. Det var den amerikanske programledaren Cesar Millan som började använda uttrycket för hundar som var hårt stressade och mycket aggressiva, eller till och med farliga. Inom hundvärlden finns det termer som blir populära i perioder. En annan term som används är att en hund är ”reaktiv”, vilket skulle beskriva att en hund har lätt att reagera, framför allt aggressivt.

Hur beskrivande de här termerna än kan verka, är viktigt att tänka på att de enbart beskriver ett beteende i grova drag. Att en hund är ”reaktiv” säger inte någonting om varför den reagerar som den gör. Samma sak gäller när en hund får etiketten en ”red zone dog” – det ger ingen information om varför hunden reagerar som den gör. Det är bara en beskrivning av det man ser att hunden gör.

Att kategorisera hundar på en skala efter sådana här termer är inte bara fel, utan också orättvist mot hunden. ”Red zone” skulle syfta på hur hundarna beter sig, till exempel ”mycket aggressivt” eller “är helt opåverkbar”. Det väsentliga felet är att dessa termer bara beskriver symtom, men de ger ingen ledtråd till varför hundarna beter sig som de gör.

Som hundpsykolog arbetar man först och främst med att ta fram orsakerna till en hunds beteende – och det kan finnas väldigt många orsaker – som flera stressfaktorer, flera typer av smärta och olika hormonella problem. När man har utrett orsakerna och behandlat dessa, brukar man sällan behöva tillgripa några hårda träningsmetoder. Jag kan som exempel nämna att hundar som varit mycket aggressiva har blivit helt botade bara av behandling med fysioterapi och mental aktivering. De var aggressiva bara för att de haft ont i rygg och muskler eller varit mycket understimulerade.

Det är alltså viktigt att skilja på symtom och orsak. Att en hund är ångestfylld, fobisk, manisk, stressad, aggressiv, reaktiv …och så vidare, är symtom, alltså beskrivningar på hundars beteenden. Men det mest intressanta är ju varför hunden beter sig så. Det viktigaste för hundpsykolog är alltså att kartlägga orsakerna.

I beteendevetenskap, till skillnad från naturvetenskap, använder man sällan termer som låter som diagnoser, som till exempel ”mentalt dålig”, ”reaktiv” eller ”röda zoonen-hund”. Man beskriver bara beteendet så detaljerat och enkelt som möjligt, till exempel att ”hunden morrar när andra kommer för nära matskålen” i stället för ”hunden har resursförsvar”, eller ”hunden ylar och skäller och biter sönder saker när den är ensam”, i stället för ”hunden har separationsångest”.

Jag hade ett fall där familjens hund, en schäferhane, var aggressiv mot familjens tvååriga lilla pojke. Veterinären hade sagt att de måste avliva hunden för att den var ”mentalt dålig” (idag hade den troligen benämnts som ”reaktiv” eller till och med som en ”red zone dog”). De  älskade dock sin hund och ville tänka över beslutet.

Familjen kontaktade mig och jag bad dem berätta om hur hunden reagerade och i vilka situationer han var arg. De sa då att han bara morrade och markerade med bett i luften, men att han aldrig hade bitit barnet. Situationer när hunden visade ”aggressivitet” var när barnet höll fast i svansen, drog den i örat eller luggade den i pälsen, eller klev på hunden när den sov. Familjen tyckte att det var helt normalt att ett barn skulle kunna göra vad som helst med en hund. Hundens aggressivitet var bara en naturlig och instinktiv försvarsreaktion på barnets beteende. Efter att familjen hade tränat med barnet och satt upp gränser, blev relationen mellan hunden och barnet bra.

    Anders Hallgren

(Svenska) Min hund gillar inte att lyda – men älskar att samarbeta

Sorry, this entry is only available in Swedish. For the sake of viewer convenience, the content is shown below in the alternative language. You may click the link to switch the active language.

Det är självklart att om den ena parten i en relation tar stor plats så får den andra mindre utrymme. Om en part brer ut sig så får den andra maka åt sig. Om en pratar mycket så får den andra mindre att säga. Om en genomdriver sin vilja så får den andra begränsa sig. Det här gäller alla relationer, mellan människor såväl som de man har till sin hund.

Ju mer någon pratar, desto mer måste den andra lyssna. När talaren är aktiv blir lyssnaren passiv. Det är ju så relationer fungerar. Därför är det viktigt att båda parter tar hänsyn till varandra och inte bara tar, utan också ger, inte ensidigt dominerar relationen, utan också låter den andra förstå att det som den tycker är viktigt.

Relationen mellan husse, matte och hund

Det är likadant i förhållandet till sin hund. Har du en enkelriktad kommunikation och inte tänker på vad hunden vill, så kommer den att bli passiv. Det är lätt att tro att hunden är en varelse som man måste tala om saker för och vägleda, för annars vet den inte vart den ska gå och när. Om man inte säger åt den att komma så kommer den inte av sig själv, kanske man tror. Om man inte säger åt den att sitta så gör den inte det.

Men ju mer du “vägleder” hunden och talar om för den vad den ska och inte ska göra, desto mindre utrymme får ju hunden för sin egen vilja, för vad den tycker är viktigt för stunden. Nosar den länge på en luktfläck så är det viktigt för den. Om du förnekar den att nosa vidare, höjer rösten och drar den därifrån har hunden fått vika ner sin vilja för din.

Det är detaljerna som är viktiga

Det är i de vardagliga situationerna som det viktiga i en relation utspelas. När du är ute på hundpromenad och möter hundar är det viktigt att du inte startar en konflikt, när ni ser en katt rusa iväg hänger det på din skicklighet att lugna i stället för att höja rösten. När en person kommer fram och hälsar och hunden vill hoppa, så lär hunden i förväg med speciella, enkla övningar att hälsa fint. När hunden blir upptagen av något viktigt, som inte du tycker är viktigt, så låt den få sin vilja igenom och vänta tills den blir färdig med sitt.

Du får inte bli en ställföreträdande tyckare åt hunden. “Så ska du göra för det vill jag” är en sorts enkelriktad kommunikation som gör hunden viljelös. Och när de vill något så är det ofta saker som vi inte vill, som att skälla, vilja hälsa, dra i kopplet, gnälla i bilen för att det går långsamt.

Det är därför som man pratar om uppfostran, eller “fostran” som mer auktoritära väljer att kalla det. Det är därför de flesta råd och knep går ut på att öka kontrollen över hundar, vanligtvis med olika former av straff.

Det förefaller som många föredrar den passiva hunden och därför tyvärr anser att ensidig kommunikation med sin hund är det rätta. De har inte insett allt det härliga som händer när man låter en hund blomma ut i egen vilja och få tycka själva. Den harmoni som det lägger grunden till hindrar utvecklingen av både problembeteenden och, för hundens skull, att den slipper att bli gammal i förtid och leva ett liv som en passiv ordermottagare.

Hundar vill många saker

Hundar vill många saker, som att springa fram till andra hundar och kanske människor och hälsa, jaga efter andra djur skälla på personer som ser konstiga ut i hundens ögon, springa bara för att springa, leka för att det är kul, jaga en och annan joggare. Sådana här saker behöver vi ha kontroll över, men det är viktigt att tänka på att kontrollen inte omfattar för många saker och inte består av förbud och hårda röster. Vill hunden gå fram till en annan hund så är det viktigt för den och då ska man, om omständigheterna så medger, låta den göra det. Det är ju bara att fråga den andra hundägaren om det är okej. Är det inte det så kan man locka undan sin hund med en extra god godsak. För det är ju inte alla hundar den kan hälsa på. Den lär sig lättare att acceptera det om den får tillfredsställa sitt sociala behov när rätt tillfälle uppenbarar sig.

Lyssna på din hund

Försök sträva efter en dubbelsidig kommunikation. Hundar är tydliga, låt hundens vilja få komma fram så långt det går. Ju mer hunden kan visa vad den vill, desto mer kommer den att lära sig att uttrycka sin vilja. Ibland kan den visa att den vill något genom att bara titta på dig, fixera dig med sin blick. Uppmärksamma det och be den visa vad den vill. Det kan vara svårt ibland, men efterhand blir man allt skickligare på att läsa sin hund och förstå vad den vill.

Ta chansen när den dyker upp att låta hunden visa sin vilja. Vid en stig som delar sig, en vägkorsning eller annat tillfälle på promenaden, stanna till och låt hunden välja väg. Låt den nosa färdigt på sina fläckar, ha alltid en godisbit redo. Om den ser en annan hund som du vet kanske inte är snäll, i stället för att säga till med skarp röst att den inte får hälsa, gör en liten mental aktivitet. Det kan vara att hoppa upp på en sten eller annat, den kan vara att du “tappar” dina nycklar och ber den söka, eller annat den tycker mycket om. På så vis har du lett in hundens vilja på annat spår vid detta tillfälle.

      Anders Hallgren

(Svenska) Nyckeln till lycka – Att motverka social stress hos hundar

Sorry, this entry is only available in Swedish. For the sake of viewer convenience, the content is shown below in the alternative language. You may click the link to switch the active language.

Social stress är vanligt hos hundar

– om hur du undgår det och får en lycklig hund

Seminariet är baserat på min nya bok med samma titel. (Se Böcker)

Det här seminariet bottnar i ett projekt med syfte att försöka fastställa vilka faktorer hos människan som kan åstadkomma brister i hundars välfärd. Det tar upp vilka psykologiska, etologiska och etiska företeelser som kan orsaka psykiskt lidande. Det är ju tyvärr så att det hittills inte varit möjligt att mäta psykisk misskötsel genom att studera djuren, trots att många försök gjorts, till exempel med mätningar av kortisol. Därför är en analys av djurägarens beteende ett alternativ.

Metoden bygger på en jämförelse mellan å ena sidan en hunds naturliga behov och beteende och å andra sidan hur stor avvikelsen är från hur vårdnadshavaren tillgodoser dem.

Seminariets första del tar upp en sammanställning av femton beteenden som hundar visar, som är till för att stärka de sociala och emotionella banden mellan individerna i en grupp. Ju fler sådana beteenden som finns hos hundarnas anfäder, de vilda hunddjuren, exempelvis vargar, desto större betydelse har de för gruppsammanhållning, samarbete och i förlängningen överlevnad. Att de lever kvar hos våra tamhundar visar också hur viktiga de är. Då är det viktigt att inte motverka dem från människans sida. Exempelvis kan en auktoritär behandling av en hund, med mycket straffande, orsaka en så stark stress att hunden får en mängd symtom. Hundar är genetiskt programmerade för goda relationer och hård och sträng behandling motverkar väl fungerande relationer.

Seminariets andra del tar upp social stress, det som bristande psykologisk välfärd åstadkommer. Det är ett onaturligt, lågintensivt och långvarigt mentalt slitage. Förr eller senare ger det negativa effekter i en hunds nervsystem bland annat i form av obalans i serotoninaktiviteten och i ökad kortisolproduktion. Effekter i beteendet är vanliga, som till exempel passivitet, ibland till och med inlärd hjälplöshet samt ökad tendens att reagera emotionellt, ofta i form av rädsla och aggressivitet. Det är den här typen av stress som medför emotionell utmattning, eller utbrändhet, hos människor. Enkelt uttryckt: Onaturlig social livssituation skapar onaturlig stress.

Den tredje delen av seminariet tar upp på vilka sätt vi kan fungera med våra hundar för att minska risken för social stress. Det handlar om att undvika vissa saker och att göra andra saker med hundarna – enkla, naturliga saker.

 

Nyckeln-till-lycka-Omslaget-webb

Anders Hallgren ny medarbetare i Härliga Hund

Glad nyhet! I nummer fyra av Härliga Hund kommer en stor presentation av Anders Hallgren och att han blir tidningens nya medarbetare.
 

Copyright © Anders Hallgren 2019